Akuten!

Imorse for Martin och jagade sin första jaktdag. Jag kännde mig inte alls pigg (kände mig allmänt hängig och lite småont i halsen). Edvin sprang runt som vanligt och lekte. Kom med en massa leksaker in till sovrummet och sånt. Efter ett tag hör jag en smäll ifrån hallen och att Edvin börjar skrika!  Springer upp och ut i hallen och hittar han med blod som bara sprutar (han hade klättrat upp på sulkyvagnen och mest troligt lutat sig över ryggstödet så vagnen välte). Tar upp han och försöker kolla vart han gjort sig illa och ser att det är läppen han bitit sig i, och ganska mycket dessutom. En tjockare skinnbit hänger från ett ganska stort sår. Edvin skriker och jag i panik hämtar telefonen och ska ringa till Martin, men det är inte lätt att få tag på en som sitter ute i skogen på pass. Så det blev (såklart) mamma jag ringde till. Hon (den stackaren) förstod först ingenting när jag grinade och halvskrek och Edvin skrek. Men till sist får jag ur mig att Edvin ramlat och att han bitit sig ordentligt i läppen. Skrek nog hysteriskt kan jag tänka mig för jag hade ingen aning om hur mycket han hae gjort illa sig och vad jag skulle göra. Mamma tog och ringde 112 så ambulans kom hit. Dom bedömde att det var bäst att åka in på akuten för att kolla om det skulle behöva sys. Jag hade sett innan dom kom att det såg ut som en tand hade fått sig en stöt, men det fick dom inte se. Edvin skrek och ville inte alls att nån skulle vara där och kolla. Men som tur var hade det iaf slutat blöda. Packade ihop mina saker som jag behövde ha med mig, kokade välling eftersom Edvin hade inte hunnit få nån frukost och iväg. Eftersom Edvin inte ville sluta gråta så fick han en liten nalle som heter "Ambjörn". När vi kom in i ambulansen så tyckte Edvin att det var ganska spännande, slutade grina och tittade på lampan och tyckte nog att det var en ganska konstig bil vi satt i. Dessutom var det taklucka, nånting som han aldrig sett förr!
När vi kom in på akuten så tittade dom på han. Och som vanligt är det mer väntan än undersökning. Men eftersom Edvin hade sovit hela vägen ner så var han nöjd och glad igen och det var inte allt för svårt att roa han. Lite leksaker hade dom ju kommit in med som jag och Edvin satt och lekte med på golvet. Och jag fick i han ganska mycket välling. Det är ganska tur (mitt i allt det olyckliga) att såret är på nedre delen av läppen så han stöter inte emot den när han dricker. Var en jätte gullig sköterska där som hette Camilla som undersökte han och hon fick till sist titta på tänderna, mycket riktigt så har ena (eller båda, svårt att se när man har ett barn som skriker av smärta och vägrar ligga still) framtänderna uppe tryckts bakåt. Kände panik och tanken slog mig att dom permanenta tänderna skulle skadats. Men hon berättade att hennes son hade ramlat med lära-gå-vagnen och slagit upp båda tänderna så man nästan inte såg dom utan att skada dom permanenta. Dessutom växte mjölktänderna ut igen, så jag hoppas att det går lika bra för min lille prins.
Sen kom det en läkare in och han tyckte inte att vi skulle sy. Såret är för brett för att det ska bli fint och han sa att det läker ihop så bra ändå när det gäller mun och läpp. Så skönt att höra. Hade lite ångest över att sy, jag vet inte hur man gör när det är sånt litet barn och hellst inte när det gäller läppen. Dom hade svårt att tro att det skulle bli nåt fult stort ärr heller, eftersom det är just på läppen. Det är så lite under läppen som är skadat och kanske att det kan bli lite ärr där.
Tänderna kan dom på akuten inte göra nåt åt så på måndag ska vi ringa till tandläkaren så får dom göra en bedömning och vad som ska göras. Hoppas och håller tummar hårt att det går till av sig själv så dom inte behöver gå in och operera eller nåt. Och självklart att dom permanenta tänderna inte är skadad.
Edvin fick för att han varit duktig ett litet bokmärke med skalman på som han tyckte var jätte fint!

När vi var klar så ringde jag till Kennet som kom och hämtade oss på en gång. Sen fick jag kaffe (som var verkligen behövligt) och bara få sitta och ta igen mig en liten stund. Eftersom Martin var och jagade och mamma jobbade så ringde jag till Lena som kom som en räddande ängel och hämtade oss. Tack vännen, det var guld värt!

När vi kom hem så var Edvin jätte hungrig. Så jag fick värma på lite korvgryta som jag mosade ihop och han åt med samma aptit som han brukar ha. Läppen ser redan bättre ut men det är tänderna jag oroar mig för. Ser hans små fina tänder framför mig och känner mig faktiskt lite skyldig. Vet inte varför, för det har ju kunna hända när som hellst. Men det är väl en last man får som förälder att man VILL kunna skydda sitt barn mot allt ont som kan hända. Om jag kunde byta med han skulle jag inte tevka en sekund! Det gör så ont i mig att se han ha ont, men som tur är så är han en jätte tapper liten pojke som ändå har humöret uppe fast han har ont.
Har försökt ge han alvedonsupp men hur lätt är det att ge ett barn på 15 månader? Han nyper bara ihop skinkorna så det är totalt omöjligt. Men det verkar gå ganska bra ändå. Risken finns ändå att det kan göra mer ont imorgon, och jag önskar att jag haft flyande hemma som säkert är mycket lättare att ge (iaf som det känns nu).


Känner att det var ett jobbigt inlägg att skriva. Känns som att jag bara vill sätta mig ner och gråta, och det har jag gjort idag med. Lider så hemskt med min son och jag vill hellst som jag nämnde förut bara byta plats med han. Och jag försöker att tänka saker som "det har kunna varit värre" men det känns som en klen tröst. Just nu känns det jobbigt att just MIN Edvin har ramlat och slagit sig och jag är rädd att det ska bli efterföljder med tänder. Som mamma är allt som händer ens barn JÄTTE stort, vare sig att dom lär sig nya saker eller som nu ramlar och slår sig är det hela ens värld.
Hoppas att imorgon är det bättre och sen på måndag ringa tandläkare dirket så dom får kika och säga hur mycket han slagit sig i munnen.

Kommentarer
Postat av: Gudmor

2008-09-06 @ 21:08:47
URL: http://c0mmentarius.wordpress.com
Postat av: Gudmor

Elin! Det ÄR INGEN FARA med tänderna. Om jag minns rätt så ramlade Veronica och PerOlas pojk Hampus(i Edsele) hos farmor (Elin som bor granne med oss) i gungan och smällde upp båda tänderna fram i käken och det var inga problem alls, mer än att det är en hemsk händelse!! Krama lilla Edvin, och kom ihåg att du är världens bästa mamma!! KRAM

2008-09-06 @ 21:11:00
URL: http://c0mmentarius.wordpress.com
Postat av: M.

Usch, hemskt det lät de ni vart med om idag.

Hoppas tänderna inte tog allt för mkt stryk!



Emanuel fick också "Ambjörn" när han åkte ambulans :) Han älskar den nallen.

2008-09-06 @ 22:22:54
URL: http://emanuelsmamma.blogg.se/
Postat av: emelie

svar: ja det gör jag också! Top model är jättebra :D Jag tycker om Project runway också, kollar du på det? :)

2008-09-06 @ 22:51:41
URL: http://emeliesplace.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0