EdvinsMamma

Edvin har dom senaste kvällarna gråtit när man lagt han. Det är inte alls likt han som brukar vara jätte nöjd med att få lägga sig för natten efter en hel dag med bus. Jag själv har förknippat det med att eftersom vi testat att sluta med välling (8 gånger av 10 ligger flaskan orörd på morgonen så det känns lite onödigt). Detta är 3:e kvällen och det är andra kvällen med gråt och ikväll ropade han även efter mig. Alla mammor vet vilken stress det blir när ens lilla barn ligger och ropar förtvivlat efter en.

Efter att han fått ropa efter mig en liten stund plus att han kastat iväg nappen så gick jag in, tände lampan och frågade om han ville ha en flaska. Till svar fick jag ett skratt vilket betyder att jag har rätt om vad han vill. Lämnade han med lampan på och han var tyst hela tiden medan jag kokade vällingen. Fick för mig ett tag att han kanske hade somnat, men när jga kom in på hans rum satt han i sängen med sina 2 nappar i händerna. Gav han flaskan och skulle gå ut och släcka lampan då han börjar gråta igen. Tänder lampan igen och han blir mitt nöjda barn igen och är det fortfarande. Får gå och släcka lampan efter att han somnat istället.

Är min son mörkrädd? Han har aldrig varit det förut, det har varit tvärtom då han ska ha kolsvart inne på rummet. Vi har till och med fått investera en mörkläggningsgardin bara för att få riktigt mörkt och mysigt. Men kanske det är dags att investera en nattlampa istället?