Små pojkar och stora män

Man ser att lille E snappar upp allt man gör. Om man håller på att tappa nåt och jag säger "Ooops" så säger han "Ååååppps". Om han rider på min rygg och jag smackar som man gör åt hästen när man rider, så gör han likadant. Står han och jag tillsammans och diskar och han ser hur jag står med diskborsten, så vill han ha den för att göra likadant. Duschar jag och han badar och han ser hur jag tvättar håret så gör han likadant... Ja ni förstå ALLT vi gör härmar han, och det är ju såklart en naturlig fas i hans ålder.

Idag petade han näsan vid bordet, och självklart måste han fått det från någonstans. Attackerade min sambo för detta på en gång, men det kan lika väl vara någon annan. Jag dock är ju som vanligt en liten ängel kring allt som inte är bra, jag är ju en ofelande människa. Hur som hellst, jag vet att det inte är ett "bra" beteende kring ett matbord, men hur lätt är det inte att börja fnissa okontrollerat när ens 18 månaders barn gör detta? Och han gjorde inte det för att det "kliade" utan för att göra sig till en pajas. För att få han att sluta måste jag kanske börja med mig själv ATT DET ÄR INTE ROLIGT. Men det är ju det som är så svårt. Han är ju trots allt den sötaste som finns, vad han än gör!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0